Här i Trondheim har alla cykel, och då menar jag verkligen alla! Från små knoddar som knappt kan gå, till pensionärer som inte heller kan gå. Jag ville ju inte direkt vara sämre så direkt när jag kom började min cykeljakt. Alla studenter som kommer och går gör att ruliansen på cyklar är rätt stor, och utan allt för mycket jobb lyckades jag köpa en begagnad sak. 400 NOK fick jag ge och det kändes som ett kap! Borde dock vetat bättre, ett kap är aldrig ett kap! Första dagen lossnade bakhjulet, andra dagen insåg jag att växlarna inte funkar ordentligt och idag lossnade pedalen... Bakhjulet lyckades jag montera fast igen, även om det är lite skevt, och angående växlarna så fungerar de tre stora det är bara de på bakhjulet som inte hänger med riktigt. Lite enkel matte säger då att 3 av 21 växlar fungerar, alltså ungefär 14 %. Pedalen däremot är ett större problem. En lösning på problemet är att var tredje tramptag sparka in pedalen och på så sätt få den att inte lossna. Nackdelarna med den varianten är att uppförsbackarna är omöjliga att klara och man ser ut som om man hade nåt gravt problem i hjärnregionen. Som ni kanske inser är denna metoden inte särskillt hållbar, men händig som jag är tog jag mig till clas ohlsson och köpte muttrar...som inte passade. Jag måste nämligen ha en typ av mutter som är gängad på utsidan, och det är inte direkt så att det kryllar av den typen av muttrar i Trondheim...
Nu har jag en tillfällig lösning (mycket tillfällig!) med gaffatejp haha. Tejp kan man laga nästan allt med!
Fortsättning följer på cykelproblemet, och det är olidligt spännande!
Som ett tillägg kan jag meddela att bara för att alla har cykel betyder inte det att staden är bra att cykla i. Samanlagt tror jag att ungefär 5 meter av trondheim är plant, resten är otroligt brant! Nedför är visserligen ok, men med viss fara för sitt eget liv (dock har inte bromsarna visat några tendenser på att lägga av och det är en himla tur), men uppför är ren tortyr. Det finns inte en chans i världen att orka cykla upp för dessa backar. Den dag jag lyckas kommer jag ha lårmuskler som en...ja som en cyklist i Trondheim.
Puss på er!
3 kommentarer:
Laga saker med tejp är ett släktdrag!
Så trevligt att du fått ett och annat arvsanlag.
Modern
Jag hittade dig :-) Alldeles själv :-) *lycklig* Nu ska jag följa dig min vän. Jag saknar dig...MASSOR!!!
oh måste jag bara säga. Den där cyckeln låter utmäekt. haha. Och jag som tycker att det är jobbit för mig att cyckla hela 40 min om dan här hemma.
Känns som om du blir lite buggad av din cyckel. du som är så hurtig hihi.
Ha det bra med alla hurtiga norrmänn.
Skicka en kommentar