I och med försoningen kände jag att ett IKEA-besök var på sin plats. Att ta sig dit gick fint, även om mina ben var allt för trötta för att samarbeta i uppförsbackarna. Väl på IKEA fick vi belöning i form av kötbullemeny (eller jag fick köttbullar, å sykkel fick vänta utanför men han var nöjd). Sen var det då dags för själva shoppingen, och då kan det gå undan. En gul lånekasse fyller man väldigt fort upp...även i de lägen då man inte behöver något. Täcken, kuddar, påsklämmor, mattor, lakan, handukar, presentpapper m.m m.m När jag kommit ut genom kassorna kände jag mig fortfarande nöjd, och sykkel var lyckligt ovetande, men då vi möttes så insåg jag problemet. Hur i h****te ska vi ta oss hem?! Sykkel har ingen pakethållare, och min ryggsäck var full redan när vi kom till IKEA... Ja ja, bussen är för mesar, så med två fulla blåa IKEA-kassar (en på var sida på styret) började vår hemfärd. Det bör tilläggas att det regnade och att hela hemvägen består av uppförsbackar (6,5 km). Kassarna turades om att åka in i framhjulet, och mina ben kändes inte ett dugg starkare efter köttbullarna. Vi klarade det dock, vi kom hem till slut! :D
Här ser ni vad som inhandlades:
Känner att bilden inte riktigt gör mig rättvisa, det kändes som dubbelt så mycket när vi fördades hemåt! Dock är jag jävligt näjd med mitt beslut att inte inhandla en spegel på 25*160 cm. Även om jag känner att en spegel skulle sitta fint så har även jag å sykkel våra begränsningar.
2 kommentarer:
Inte illa alls, men så är du ju envis som synden också. Ser fram emot bilder av ditt ny stylade rum...
Det känns skönt att veta att du inte tänker efter före för dom som gör det tenderar att inte få något gjort!
Vem har inte rattat hem från IKEA med kartonger som fyllt hela bilen och suttit som en krum gumma under lasset och inte kunnat se till höger och knappt kunnat växla!
Modern
Skicka en kommentar